Räddaren
Betraktelse vid julavslutning, Hjo folkhögskola i december 2005
(Lukas 2:1-20)
Vi har så många vackra julsånger. Så stämningsfulla jultraditioner. Så god julmat att njuta av, vackra julkort att skicka till varandra, mysiga julkrubbor att titta på. I denna stämning kan vi lätt uppfatta julens budskap som att Jesus föddes i Betlehem för att vi skulle få det lite mysigare på jorden. Han kom med lite mer godhet och snällhet till världen. Jag vill med denna betraktelse visa på något mer av vad som hände när Jesus föddes i Betlehem, så att vi kan förstå Julevangeliet ännu bättre.
Jag följer tre ledtrådar: den första och sista handlar om namn, tråden däremellan handlar om historia.
1. Första ledtråden är namnet Jesus. Det betyder räddare eller frälsare med ett äldre ord. ”Idag har en frälsare fötts åt er” säger änglarna till herdarna. Namnet beskriver vem Jesus är, vad han har för uppdrag: att rädda människor. Vem behöver räddas? Den som är i knipa, den som har problem, den som håller på att gå under. Genast har vi kommit bortom idyllen: det är en räddare som föds i Betlehem. Har detta någon betydelse för oss? Ja, för alla dem som inte lever i en romantisk idyll. För dem som har problem i sin vardag, som kämpar med sina relationer, för dem som inte upplever en fullständig harmoni. För dem som ibland upplever att livet är en kamp. Om Julen finns för att piffa upp vår mörka vintervardag med sina glittrande ljus och med stämningsfull underhållning, då betyder den mest något för stunden. Men om Julen handlar om att någon vill rädda oss från våra bekymmer och problem, ja från undergång, då har den en betydelse för hela vår tillvaro. Att det verkligen är så, det pekar också vår andra ledtråd på:
2. När Jesus föddes skulle hans föräldrar skattskrivas. Det var den romerska ockupationsmakten som ville ta ut skatt av de förtryckta folken. I denna situation föds Jesus i ett stall, för att det inte finns plats i något hus. Hans föräldrar får senare fly med honom utomlands för att rädda barnets liv från förföljelse och död. Detta är allt annat än en vacker idyll. Jesus, frälsaren, kommer till förtryckta människor och stöter redan som spädbarn på starkt motstånd. Julen handlar om en kamp och inte om något mysigt. Denna kamp visar på varför vår värld ser ut som den gör. Bibeln berättar att Guds goda skapelse var en värld i harmoni, men den drabbades av ett inbördeskrig på grund av ett uppror. En ond makt har tagit över en del av Guds skapelse och vi lever i denna del av tillvaron. Vår värld är en av fienden ockuperad provins – precis som Israel var ockuperat av romarna. Den onda makten är andlig och verkar både i yttre och inre sammanhang i människor och genom människor. Detta förklarar lidandet och all ondska i vår värld.
Gud vill rädda oss människor ur ondskans grepp. Därför sänder han Frälsaren. Jesus ingår i Guds stora räddningsaktion som själva huvudinsatsen. Planerna för räddningen var ingen nyhet för folket i Israel. Redan på 700-talet före Kristus berättade profeten Jesaja att ”det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus”, och att förtryckarens piska skall brytas sönder ”ty ett barn blir oss fött, en son blir oss given”. Jesus är enligt Bibeln Gud själv som kommer till sin skapelse, fast förklädd, kan man säga. Han börjar befrielsen inifrån. Han sprider budskapet om räddningen i fiendens område och manar alla att engagera sig i befrielsekampen: mot det onda, för det goda. Det är i denna kamp som kyrkan har en nyckelroll i vår värld till denna dag. Genom kyrkan nås vi av budskapet om räddningen, där kan vi få kontakt med Frälsaren som leder kampen och hjälper oss att hålla ut.
I Jul påminns vi om att Gud har landstigit i vår värld. Han kommer inte bara för att piffa upp lite grand, utan deltar i själva livskampen. Han kämpar med oss mot allt som bryter ner, mot allt som skadar och förstör. Han gör det också idag. Han som visat sig starkare än allt ont när han dog och uppstod kommer också att förinta allt ont till slut och återupprätta harmonin i sin värld.
3. Därför handlar Julens budskap inte bara om kamp, utan också om frid. En djup frid över att Gud tar sitt ansvar för världen, han gör allt för att ställa tillrätta det som gått fel. Gud är aldrig mot oss, han är med oss, det bevisar han när han kommer som ett litet barn till vår värld för att dela det mänskliga livet. Detta är den tredje ledtråden. Jesus kallas också för ”Immanuel”. Det betyder just: Gud med oss. Gud är alltid med oss. Våra julsånger bär också på detta budskap. När vi sjunger dem tackar vi Jesus för hans räddning och uttrycker vår längtan efter att hans frid också skall påverka oss, att hans godhet skall nå in i våra liv och genom oss till vår omgivning. Julen berör hela våra liv. Gud har kommit nära för att dela vår kamp och rädda oss. Genom Jesus, frälsaren. Amen.
(Lukas 2:1-20)
Vi har så många vackra julsånger. Så stämningsfulla jultraditioner. Så god julmat att njuta av, vackra julkort att skicka till varandra, mysiga julkrubbor att titta på. I denna stämning kan vi lätt uppfatta julens budskap som att Jesus föddes i Betlehem för att vi skulle få det lite mysigare på jorden. Han kom med lite mer godhet och snällhet till världen. Jag vill med denna betraktelse visa på något mer av vad som hände när Jesus föddes i Betlehem, så att vi kan förstå Julevangeliet ännu bättre.
Jag följer tre ledtrådar: den första och sista handlar om namn, tråden däremellan handlar om historia.
1. Första ledtråden är namnet Jesus. Det betyder räddare eller frälsare med ett äldre ord. ”Idag har en frälsare fötts åt er” säger änglarna till herdarna. Namnet beskriver vem Jesus är, vad han har för uppdrag: att rädda människor. Vem behöver räddas? Den som är i knipa, den som har problem, den som håller på att gå under. Genast har vi kommit bortom idyllen: det är en räddare som föds i Betlehem. Har detta någon betydelse för oss? Ja, för alla dem som inte lever i en romantisk idyll. För dem som har problem i sin vardag, som kämpar med sina relationer, för dem som inte upplever en fullständig harmoni. För dem som ibland upplever att livet är en kamp. Om Julen finns för att piffa upp vår mörka vintervardag med sina glittrande ljus och med stämningsfull underhållning, då betyder den mest något för stunden. Men om Julen handlar om att någon vill rädda oss från våra bekymmer och problem, ja från undergång, då har den en betydelse för hela vår tillvaro. Att det verkligen är så, det pekar också vår andra ledtråd på:
2. När Jesus föddes skulle hans föräldrar skattskrivas. Det var den romerska ockupationsmakten som ville ta ut skatt av de förtryckta folken. I denna situation föds Jesus i ett stall, för att det inte finns plats i något hus. Hans föräldrar får senare fly med honom utomlands för att rädda barnets liv från förföljelse och död. Detta är allt annat än en vacker idyll. Jesus, frälsaren, kommer till förtryckta människor och stöter redan som spädbarn på starkt motstånd. Julen handlar om en kamp och inte om något mysigt. Denna kamp visar på varför vår värld ser ut som den gör. Bibeln berättar att Guds goda skapelse var en värld i harmoni, men den drabbades av ett inbördeskrig på grund av ett uppror. En ond makt har tagit över en del av Guds skapelse och vi lever i denna del av tillvaron. Vår värld är en av fienden ockuperad provins – precis som Israel var ockuperat av romarna. Den onda makten är andlig och verkar både i yttre och inre sammanhang i människor och genom människor. Detta förklarar lidandet och all ondska i vår värld.
Gud vill rädda oss människor ur ondskans grepp. Därför sänder han Frälsaren. Jesus ingår i Guds stora räddningsaktion som själva huvudinsatsen. Planerna för räddningen var ingen nyhet för folket i Israel. Redan på 700-talet före Kristus berättade profeten Jesaja att ”det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus”, och att förtryckarens piska skall brytas sönder ”ty ett barn blir oss fött, en son blir oss given”. Jesus är enligt Bibeln Gud själv som kommer till sin skapelse, fast förklädd, kan man säga. Han börjar befrielsen inifrån. Han sprider budskapet om räddningen i fiendens område och manar alla att engagera sig i befrielsekampen: mot det onda, för det goda. Det är i denna kamp som kyrkan har en nyckelroll i vår värld till denna dag. Genom kyrkan nås vi av budskapet om räddningen, där kan vi få kontakt med Frälsaren som leder kampen och hjälper oss att hålla ut.
I Jul påminns vi om att Gud har landstigit i vår värld. Han kommer inte bara för att piffa upp lite grand, utan deltar i själva livskampen. Han kämpar med oss mot allt som bryter ner, mot allt som skadar och förstör. Han gör det också idag. Han som visat sig starkare än allt ont när han dog och uppstod kommer också att förinta allt ont till slut och återupprätta harmonin i sin värld.
3. Därför handlar Julens budskap inte bara om kamp, utan också om frid. En djup frid över att Gud tar sitt ansvar för världen, han gör allt för att ställa tillrätta det som gått fel. Gud är aldrig mot oss, han är med oss, det bevisar han när han kommer som ett litet barn till vår värld för att dela det mänskliga livet. Detta är den tredje ledtråden. Jesus kallas också för ”Immanuel”. Det betyder just: Gud med oss. Gud är alltid med oss. Våra julsånger bär också på detta budskap. När vi sjunger dem tackar vi Jesus för hans räddning och uttrycker vår längtan efter att hans frid också skall påverka oss, att hans godhet skall nå in i våra liv och genom oss till vår omgivning. Julen berör hela våra liv. Gud har kommit nära för att dela vår kamp och rädda oss. Genom Jesus, frälsaren. Amen.