Kärlek på väg
Betraktelse vid adventsandakt, Hjo folkhögskola 2023
Betraktelse vid adventsandakt, Hjo folkhögskola 2023
Vad har den här berättelsen med oss att göra? Varför läser vi den varje år på Adventssamlingen och i kyrkor över hela världen vid advent? Det är för att vi tror att den handlar om en alldeles unik händelse, en världshistorisk händelse, något som förutsades av profeter hundratals år innan den hände. Gud, universums skapare, skulle besöka sin skapelse personligen på en given geografisk plats. Vid detta besök skulle Gud på ett alldeles speciellt sätt visa sin kärlek till världen, och då skulle världens mest djupgående problem lösas.
Vi läser berättelsen om intåget i Jerusalem, för att vi tror att Guds besök förverkligas genom mannen på åsnan, Jesus från Nasaret, som red in i staden den där vårdagen år 30.
Jesus har redan varit i Jerusalem några gånger. Han har undervisat i staden, han har hjälpt och botat människor. Många har lyssnat på hans undervisning och tagit emot honom med glädje. Men inte de styrande i staden. Maktens män har avvisat honom. Vid senaste besöket i Jerusalem blev de så upprörda att de ville stena Jesus till döds.
Är det inte tragiskt? Att den kärlek som Gud visar genom Jesus inte tas emot, i en värld som mer än något annat behöver kärlek?!
Jesus blev så rörd av detta tragiska motstånd att han grät över Jerusalem. Han grät för att han anade att staden riskerade att gå under, eftersom den inte trodde på att han kom från Gud med budskap om kärlek och fred.
Intåget i Jerusalem är ett sista försök, ett avgörande besök, där Jesus verkligen kallar på uppmärksamhet. Jesus ordnar en procession in mot staden. Han rider på en åsna så som profeten har förutsagt och han låter sig firas som den länge väntade Messiaskungen. Därmed visar han att han är Guds utsände, Guds egen Son.
Han visar också på hur Guds kärlek är:
1. Den kärlek som Jesus kommer med är inte rädd. Jesus har blivit motarbetad, avvisad, förföljd. Han flyr inte. Han söker inte skydd i våld och vapen: samlar inte en här med soldater för att inta Jerusalem. Han visar sitt mod inte genom en styrkedemonstration, utan genom att vara sårbar. Han vet att han riskerar motstånd och lidande, men kärleken fördriver rädslan och manar honom att komma till människorna som han älskar.
2. Den kärlek som Jesus kommer med är uthållig. Jesus försöker ännu en gång. Han tänker inte att de har fått sin chans, de får skylla sig själva som inte tog till sig hans ord. Han är så frustrerad över att folk inte förstod att Gud hade kommit på besök för att ge fred, att han gråter över staden, men han ger inte upp. Hans kärlek står fast. Han försöker igen.
3. Den kärlek som Jesus kommer med är ödmjuk. Jesus kommer inte för att ta, utan för att ge. Han kommer inte för att ta makt över människor i Jerusalem, inte ens om hans makt hade befriat dem från den romerska ockupationen. Han kommer för att erbjuda en förnyad kontakt med Gud, och det till alla, både judar och romare och alla andra. En relation som möjliggörs av hans kärlek som är så ödmjuk, så självutgivande att han snart efter intåget fick gå i döden för den, när han blev korsfäst.
Om denna kärlek läser vi i Bibeln: ”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte ska gå under, utan ha evigt liv.” Detta bibelord som brukas kallas Lilla Bibeln, visar att Guds kärlek gäller hela världen, alltså också dig och mig. Advent betyder ankomst. Jesus kommer också idag för att beröra oss och innesluta oss och hela världen i Guds oändliga kärlek.
Guds kärlek som inte kommer med makt och tvång, utan som ett sårbart erbjudande, precis som i all äkta vänskap.
Guds kärlek som inte ger upp om oss, utan återkommer uthålligt, eftersom vi verkligen betyder något för honom, var och en.
Guds kärlek som inte är krävande, utan vill skänka oss frid och fred och allt gott.
Det är denna kärlek som vi så väl behöver, som vi alla längtar efter, som vår värld är i så stort behov av.
Ju mer vi upptäcker av den, desto mer längtar vi efter den och söker den, och ju mer vi tar emot av den, desto mer vill vi berätta om den och dela med oss av den till andra.
Det sägs att kärleken övervinner allt. Jag tror att det är sant om den gudomliga kärleken, den som Jesus visade för världen. Det är därför det är viktigt att vi får höra om intåget i Jerusalem också denna advent.
Vi läser berättelsen om intåget i Jerusalem, för att vi tror att Guds besök förverkligas genom mannen på åsnan, Jesus från Nasaret, som red in i staden den där vårdagen år 30.
Jesus har redan varit i Jerusalem några gånger. Han har undervisat i staden, han har hjälpt och botat människor. Många har lyssnat på hans undervisning och tagit emot honom med glädje. Men inte de styrande i staden. Maktens män har avvisat honom. Vid senaste besöket i Jerusalem blev de så upprörda att de ville stena Jesus till döds.
Är det inte tragiskt? Att den kärlek som Gud visar genom Jesus inte tas emot, i en värld som mer än något annat behöver kärlek?!
Jesus blev så rörd av detta tragiska motstånd att han grät över Jerusalem. Han grät för att han anade att staden riskerade att gå under, eftersom den inte trodde på att han kom från Gud med budskap om kärlek och fred.
Intåget i Jerusalem är ett sista försök, ett avgörande besök, där Jesus verkligen kallar på uppmärksamhet. Jesus ordnar en procession in mot staden. Han rider på en åsna så som profeten har förutsagt och han låter sig firas som den länge väntade Messiaskungen. Därmed visar han att han är Guds utsände, Guds egen Son.
Han visar också på hur Guds kärlek är:
1. Den kärlek som Jesus kommer med är inte rädd. Jesus har blivit motarbetad, avvisad, förföljd. Han flyr inte. Han söker inte skydd i våld och vapen: samlar inte en här med soldater för att inta Jerusalem. Han visar sitt mod inte genom en styrkedemonstration, utan genom att vara sårbar. Han vet att han riskerar motstånd och lidande, men kärleken fördriver rädslan och manar honom att komma till människorna som han älskar.
2. Den kärlek som Jesus kommer med är uthållig. Jesus försöker ännu en gång. Han tänker inte att de har fått sin chans, de får skylla sig själva som inte tog till sig hans ord. Han är så frustrerad över att folk inte förstod att Gud hade kommit på besök för att ge fred, att han gråter över staden, men han ger inte upp. Hans kärlek står fast. Han försöker igen.
3. Den kärlek som Jesus kommer med är ödmjuk. Jesus kommer inte för att ta, utan för att ge. Han kommer inte för att ta makt över människor i Jerusalem, inte ens om hans makt hade befriat dem från den romerska ockupationen. Han kommer för att erbjuda en förnyad kontakt med Gud, och det till alla, både judar och romare och alla andra. En relation som möjliggörs av hans kärlek som är så ödmjuk, så självutgivande att han snart efter intåget fick gå i döden för den, när han blev korsfäst.
Om denna kärlek läser vi i Bibeln: ”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte ska gå under, utan ha evigt liv.” Detta bibelord som brukas kallas Lilla Bibeln, visar att Guds kärlek gäller hela världen, alltså också dig och mig. Advent betyder ankomst. Jesus kommer också idag för att beröra oss och innesluta oss och hela världen i Guds oändliga kärlek.
Guds kärlek som inte kommer med makt och tvång, utan som ett sårbart erbjudande, precis som i all äkta vänskap.
Guds kärlek som inte ger upp om oss, utan återkommer uthålligt, eftersom vi verkligen betyder något för honom, var och en.
Guds kärlek som inte är krävande, utan vill skänka oss frid och fred och allt gott.
Det är denna kärlek som vi så väl behöver, som vi alla längtar efter, som vår värld är i så stort behov av.
Ju mer vi upptäcker av den, desto mer längtar vi efter den och söker den, och ju mer vi tar emot av den, desto mer vill vi berätta om den och dela med oss av den till andra.
Det sägs att kärleken övervinner allt. Jag tror att det är sant om den gudomliga kärleken, den som Jesus visade för världen. Det är därför det är viktigt att vi får höra om intåget i Jerusalem också denna advent.