Växtplatser
Betraktelse vid skolavslutning, Hjo folkhögskola i maj 2003
Här i stadsparken i Hjo började vår folkhögskola sin verksamhet (1958). Sedan dess samlas man till avslutning här på ”Vindarnas udde”. Jag tycker denna park är en bra bild för vår folkhögskola. Det är en växtplats. Här växer många olika arter av träd, sida vid sida. Som allt levande, har träden i stadsparken en självklar huvudinriktning: att växa. Så här på våren sker den mest iögonfallande växten, när blommor och blad slår ut och förvandlar det karga till vänlig grönska.
Här på vår skolavslutning sjunger vi varje år psalmen: ”Härlig är jorden”. Och visst passar det bra att sjunga om vår härliga jord i stadsparken på våren, visst känns det att vi går ”genom de fagra riken på jorden”. Jag har upptäckt att den enkla texten till denna psalm också på andra sätt passar till skolavslutning.
Andra versen börjar: ”Tidevarv komma, tidevarv försvinna. Släkten följa släktens gång”. Det är naturligt att vid skolavslutning tänka på tidens gång. Nu är läsåret slut. ”Redan”, tänker någon, ”äntligen”, säger någon annan. Ännu ett släkte skall lämna folkhögskolans salar och lämna plats för ett nytt släkte. Så har redan tusentals elever, lärare och personal passerat genom korridorerna. Det är livets fina ordning, även om det också är smärtsamt att ”tidevarv försvinna”.
Alla vi som varit aktiva vid folkhögskoan detta läsår har på något sätt vuxit. Förhoppningsvis har växtplatsen med sin näring bidragit till både lärdomar och mognad. Ni som har läst biologi känner till de biologiska processerna bakom livets växt. Ni som har fördjupat er i psykologi vet om de nödvändiga förutsättningrna för människors själsliga mognad. Vi som har studerat Bibeln och lyssnat på Guds ord känner till ännu en sida som är nödvändig för mänskligt liv och mänsklig växt. Psalmen uttycker detta med orden: ”aldrig förstummas tonen från himlen”. Det finns en himmelsk harmoni i allt som växer och mognar. Gud står bakom allt det goda i livet.
Att vi kan sjunga ”Härlig är jorden” beror på satsen efter, nämligen: ”härlig är Guds himmel”. Att Guds himmelska rike är full av härlighet, är väl inte så konstigt. Men att Guds härlighet finns på jorden, hur är det möjligt? Genom att Gud blev människa i Jesus har himlens härlighet kommit till jorden. Den underbara tonen från himlen sjöngs ju ”först för markens herdar” av änglar vid Jesu födelse. Jesus har gjort en öppning mellan himmelriket och rikena på jorden. Detta berättar Bibeln väldigt mycket om.
Sedan dess finns det kontakt mellan jord och himmel! En osynlig öppning, en oförståelig dimension. Det är därför vi kan be här på jorden och veta att det hörs i himlen hos Gud. Visst är det fantastiskt! Sedan dess kan vi med våra liv sjunga med i himlens pilgrimssång. Det betyder att det finns möjlighet att leva i harmoni med tonen från himlen. Att stämma sitt liv efter Guds evigt goda vilja. Det liv som så ofta känns ostämt.
Det handlar om en smärtsam mognad som är djupt meningsfull. Den leder till frid i vårt eget liv och till fred i vår omgivning. ”Frid över jorden Herren bjöd”- sjunger vi. Gud vill frid och fred. Att få leva i allt större frid med Gud och sig själv och i allt större fred med andra är att växa som människa. Detta behövs så väl på en jord där så många lever i konflikt och planerar hämnd. Vi uppmanas av Guds ord att inte låta oss besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda. En sådan växt är inte bara möjlig för dig och mig, den mognaden är livets djupaste mening.
Må Gud låta oss leva våra liv framöver på goda växtplatser för hans rike. Amen.
Här i stadsparken i Hjo började vår folkhögskola sin verksamhet (1958). Sedan dess samlas man till avslutning här på ”Vindarnas udde”. Jag tycker denna park är en bra bild för vår folkhögskola. Det är en växtplats. Här växer många olika arter av träd, sida vid sida. Som allt levande, har träden i stadsparken en självklar huvudinriktning: att växa. Så här på våren sker den mest iögonfallande växten, när blommor och blad slår ut och förvandlar det karga till vänlig grönska.
Här på vår skolavslutning sjunger vi varje år psalmen: ”Härlig är jorden”. Och visst passar det bra att sjunga om vår härliga jord i stadsparken på våren, visst känns det att vi går ”genom de fagra riken på jorden”. Jag har upptäckt att den enkla texten till denna psalm också på andra sätt passar till skolavslutning.
Andra versen börjar: ”Tidevarv komma, tidevarv försvinna. Släkten följa släktens gång”. Det är naturligt att vid skolavslutning tänka på tidens gång. Nu är läsåret slut. ”Redan”, tänker någon, ”äntligen”, säger någon annan. Ännu ett släkte skall lämna folkhögskolans salar och lämna plats för ett nytt släkte. Så har redan tusentals elever, lärare och personal passerat genom korridorerna. Det är livets fina ordning, även om det också är smärtsamt att ”tidevarv försvinna”.
Alla vi som varit aktiva vid folkhögskoan detta läsår har på något sätt vuxit. Förhoppningsvis har växtplatsen med sin näring bidragit till både lärdomar och mognad. Ni som har läst biologi känner till de biologiska processerna bakom livets växt. Ni som har fördjupat er i psykologi vet om de nödvändiga förutsättningrna för människors själsliga mognad. Vi som har studerat Bibeln och lyssnat på Guds ord känner till ännu en sida som är nödvändig för mänskligt liv och mänsklig växt. Psalmen uttycker detta med orden: ”aldrig förstummas tonen från himlen”. Det finns en himmelsk harmoni i allt som växer och mognar. Gud står bakom allt det goda i livet.
Att vi kan sjunga ”Härlig är jorden” beror på satsen efter, nämligen: ”härlig är Guds himmel”. Att Guds himmelska rike är full av härlighet, är väl inte så konstigt. Men att Guds härlighet finns på jorden, hur är det möjligt? Genom att Gud blev människa i Jesus har himlens härlighet kommit till jorden. Den underbara tonen från himlen sjöngs ju ”först för markens herdar” av änglar vid Jesu födelse. Jesus har gjort en öppning mellan himmelriket och rikena på jorden. Detta berättar Bibeln väldigt mycket om.
Sedan dess finns det kontakt mellan jord och himmel! En osynlig öppning, en oförståelig dimension. Det är därför vi kan be här på jorden och veta att det hörs i himlen hos Gud. Visst är det fantastiskt! Sedan dess kan vi med våra liv sjunga med i himlens pilgrimssång. Det betyder att det finns möjlighet att leva i harmoni med tonen från himlen. Att stämma sitt liv efter Guds evigt goda vilja. Det liv som så ofta känns ostämt.
Det handlar om en smärtsam mognad som är djupt meningsfull. Den leder till frid i vårt eget liv och till fred i vår omgivning. ”Frid över jorden Herren bjöd”- sjunger vi. Gud vill frid och fred. Att få leva i allt större frid med Gud och sig själv och i allt större fred med andra är att växa som människa. Detta behövs så väl på en jord där så många lever i konflikt och planerar hämnd. Vi uppmanas av Guds ord att inte låta oss besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda. En sådan växt är inte bara möjlig för dig och mig, den mognaden är livets djupaste mening.
Må Gud låta oss leva våra liv framöver på goda växtplatser för hans rike. Amen.